I morse hade vi rätt mycket tid över innan vi skulle gå till dagis eftersom Vera gärna går upp samtidigt som pappa åker till jobbet. Alice sover gärna längre och det skulle mamma också vilja göra men det får bli nån annan gång, en annan tid.

Vi beslöt oss i alla fall för att spela spel och då lät det så här:

V: Mamma, först ska jag vanna!
M: Mmm
V: Kom du ihåg att jag vande?!

Så långt fairplay som man kan komma, men jag kan inte klandra henne. Man skall göra allt för att vinna och en "bra" förlorare vill man ju inte vara :)

Alice bryr sig inte så mycket om att vinna eller förlora ännu, hon förflyttar sig mest runt på lekmattan genom att sparka, vifta med armar och ben och rulla från sida till sida. "Pratar" gör hon mest hela tiden, förutom när hon sover vilket hon gör en hel del. Glad är hon och hon skiner alltid upp som en sol när Vera kommer och säger godmorgon.