I natt kom Vera över till vår säng, inte ovanligt i sig men det som hände lite senare på natten har aldrig hänt tidigare. För att inte Vera skall krypa ur vår säng och ramla ner har vi ställt spjälsängen som skydd på ena sidan och på andra sidan ligger alltid jag eller Kalle.
På nåt sätt hade hon i natt lyckats glida ner mellan vår säng och spjälsängen och stod och pep och ropa på oss nedanför vår säng. Snacka om att man blir snopen när man inte hittar Vera i sängen och ännu mer förvånad när hon står och väntar på att man skall lyfta upp henne!!
Tur att hon inte dök ner med huvudet först!! Det märkliga är att man sover ju inte speciellt djupt när man vet att man har henne bredvid och ändå vaknar man inte, men och andra sidan så talar hon inte alltid om att hon har vaknat. Blir snart till att lägga madrasserna på golvet för att man skall kunna sova gott.